Ja nu va det så där länge sen man bloggade igen...

Men det har väl inte hänta så där jättemycket sen jag skrev sist.

Jobbar ibland, shoppade med Åsa och barnen häromdagen. Hittade en så söt bikini som jag bara va tvungen att ta med mig hem.

Sen va det lite drama här i huset i fredagskväll, det började att brinna i en lägenhet i vårat hus, så alla vi som bodde i huset va tvungna att evakueras ett par timmar medans släckningsarbete pågick. Tyvärr(?) fick inte jag personligen någon bra bild på branden men en vän boende i huset mitt emot fick det.

fotograferat av Frida Lavén (http://honungsbulle.blogg.se/)

Luktar fortfarande svagt rök i trapphuset, men det försvinner väl så småningom antar jag.

Tur i oturen va att ingen kom till skada!!

Vet inte vad jag ska skriva så nu avslutar vi!

Puss och hej!

Ja nu va det så där länge sen som jag bloggade igen, men det känns som att man har en massa andra viktigare saker för sig! Som stirra på bebis, umgås med resten av familjen samt jobba lite.

Ja just det! Jag har fått jobb. Nattjobb på Gläntan i Fjärdhundra. Blir en bit att åka, men det har löst sig superbra genom att F slutar ju 16, så då kommer han hem, vilar en stund efter jobbet, för jag har ju förhoppningsvis sovit hela dagen ihop med Lillskrot. Sen tar han Lillskrot och jag åker till jobbet.

Och ett tag så funderade vi på hur tusan F skulle ta sig till jobbet då vi bara hade en bil. Men då kom vi ju på att han har två arbetskamrater som bor runt hörnet som han kan åka med till jobbet, när jag har bilen...

Men så kom en blocketannons som vi nappade på. En Ford Galaxy Ghia från 2004. Mycket bil för lite pengar. Visst det va lite som behöver fixas på den, ex huven tror att den är Dalmatiner, nya däck, och lite annat smått och gott som F fixar allt eftersom.

Så den köpte vi. Och det innebär att Draken numera är min!

Våran nya bil!

Innan det så har F hunnit med att fylla år och det innebar smaskig jordgubbstårta och besök av diverse familjemedlemmar.

Jordgubbstårta och farfar G med Alfred.

Ja jag har ju fått min första plåtskada på Draken... Men förhoppningsvis kan T hjälpa mig lite med att få ordning på det. O_o

Min stackars Drake!

Lillskrot har hunnit med att bli över 2månader. Och på senaste BVC-kollen så vägde han 4940g och va 55,5cm lång.

Nu dags för kaffe o bebismys!

Livet har tagit ut sin rätt
Du fortsätter nu ditt liv i evigheten
Kvar sitter vi
De människor du skämt bort med det som är du

Dödens snöflingor faller på din gård
Din själ återfinns i vart löv, var kvist och sten som där ligger
En tår faller mot din mark
Och den pusselbit du satt i mitt livs pussel är viktigare än någonsin förrut

Den gård där pulsen för alltid nu tystnat
Fylls tomheten med ett vakuum, oförklarligt smärtsamt
Den värld där du levt
Är en självklar koordinat på min karta

Jag är ledsen men mitt löfte till dig är
Att jag skola aldrig acceptera, den mening som dig tilldelats
Jag kommer aldrig förstå
varför tiden inte blev längre

Om jag möter dig någon gång igen
vet jag inte vad jag egentligen skulle göra
det enda som är säkert är det
att du skulle förstå hur det känns att vara saknad och älskad

Det är tomt, det gör ont och allt är skit
tårar rinner och bröstet värker
det är ensamt och skrämmande att se hur de andra reagerar
fördelen med dina människor är att du blir deras styrka, indirekt även min

Jag är glad att ha mött dig
glad att se din inverkan och ditt minne i människor som blottats idag
jag är stolt att bära en del av detta jag också
Livet må vara grått i detta nu men någon gång kommer du hjälpa mig att omvandla sorg till skratt och styrka.

Jag skall leva som att var dag är den sista
Jag skall vara lyhörd och uppskatta alla de små saker man annars inte alltid ser
Mitt minne av dig skall jag bära i mitt hjärta och nyttja
Ty var dag är en skatt och människor av godo är det starkaste vi har, vår egen rikedom

Tack för den tid vi fick!

Vila i Frid Thor!!

(Skrivet av Evve och jag snodde det då detta uttrycker det jag och en massa andra känner just nu...)

Vaknade till under natten som va då det från ingenstans dök upp en massa tankar som skulle kunnat få mig att grina...

Som dom flesta vet så bor mina föräldrar i Göteborg. Pappa min är pensionerad sen länge och har haft ett par strokar och orkar inte med mycket.

Och nu helt plötsligt från ingenstans (skyller på mitt överskott av hormoner) så dyker tankarna upp...

Min pappa kommer inte kunna vara med på bebisens och Nikkos dop... Nikko är snart 10 och inte döpt, men det beror på en massa saker som just nu är oviktiga!

Men hur som, min pappa skulle aldrig orka med en resa upp hit, och alla som jag vill ska komma på dopet kan inte ta sig ner till Göteborg. Och jag vill ju ha med min pappa. Hur gör jag nu? Allt känns liksom så hopplöst... deprimerande...

Samma sak gäller ju om jag och mitt  en dag bestämmer oss för att ta nästa steg i vårat föhållande... Min pappa skulle inte orka närvara på det heller... En resa hit på x antal timmar skulle antagligen ta livet av farsgubben...

Hur ska man lösa det? Dubbeldop och ev dubbelbrölopp? Ett här och sen åka ner till farsgubben och göra om allt? Kan man göra så?

Visst kommer det ju både filmas och fotas massor, men det är ju liksom inte samma sak, han är ju fortfarande inte med!! FAN!!! Hur man än vänder på sig så har man arslet bakåt!! Hopplöst är vad det är!!

Har du något förslag? Jag är helt nollad och tiltad vad det gäller lösning på detta!

Nu ska min rygg och jag lägga oss på soffan med  och kolla på film och klura lite, så vi hörs en annan gång...

Ja inatt blev en bekant... (jag ska inte säga vän, för så bra kände vi inte varandra) knivskuren svårt i en lägenhet inte allt för långt ifrån mitt egna hem.

Läs mera [HÄR] och kanske nåt ord extra [HÄR].

Men jag vet nu i skrivande stund att killen i fråga ligger nersövd på akkis och ska under eftermiddagen väckas upp då han ligger nedsövd fortfarande.

Knivmannen hade missat hjärtat med rispat hjärtsäcken. *ryser*

Den skyldige är gripen och nu är det bara att hoppas på att den som gjorde det inte slipper undan. För vad jag har förstått så blev min bekant attackerad helt bara så där.

Jag hoppas att alla som va med när detta skedde får det stöd dom behöver och har rätt till.

Tankar går också till killens nära och kära!!

idag är det ju som dom flesta kanske redan märkt ett riktigt hundväder ute...

Varför säger man så? Hundväder?? Jag fattar inte!

Men men, va inte det jag tänkte printa ner här. Utan jag tänkte bara berätta att även i detta gråa blöta äckliga väder så finns det solskensglimtar!

Va för första gången och handla på ICA Maxi kl 07:00 på morgonen. Och jisses va skönt det va! Inge folk och ALLA som jobbade där (som man mötte) hälsade glatt på en! Antingen med ett megastort leende eller ett glatt "god morgon!!"

Och det gjorde att man liksom glömde bort att det va så blött ute. Det va så man fick en chock när man skulle ta sig från entren tillbaka till bilen!

Har även idag fått hem babyskydd (bilbarnstol) till den kommande bebisen. Tack för det Ruffsbaarn!

Nu är det kaffe och soffläge som gäller!

Ja just det! Pratade en stund (över en timme!!) med en väninna i Skänninge om hennes senaste blogginlägg! Och jag är fortfarande lika förvirrad över hur skolan där tänker och fungerar! Och samtidigt så är jag ännu mera tacksam över det stöd som JAG fått av min sons skola i samma fråga! Tänk vilka skillnader det kan vara på skola och skola!

Och på tal om skola nu ska ni få höra:

Lärarna i varje klass utser ett barn som ska leka med annat barn T.ex A ska leka med B under rasten och enbart B.

Detta övervakas av rastvakterna. Och barnen har ingenting att säga till om...

Får man göra så?

Visst det har sina fördelar men jag tänker mest på nackdelarna...

Fördel:

Barnen lär sig att leka med samma kamrater varje rast.

Ingen behöver känna sig utanför.

Nackdelar:

Vad händer när ens barn blir ihopparad med någon som han/hon är rädd för?

Eller någon som brukar vara elak och slå på ens barn?

Vem står för konsekvenserna?

Är detta pedagogik?

Får man göra så här?

Era tankar och funderingar på detta skulle uppskattas!

Jaja... Kaffe va det!!

Mötet igår va med VITS-teamet i staden. VITS är ett steg i ett virrvarr av utredningar och möten som man hamnar i om man har ett barn som man misstänker har ADHD eller något i den stilen.

Mötet gick iaf bra, och jag fick en massa "kött på bena". Tusen frågor fick kanske iaf 600 svar, känner att jag inte riktigt håller med dom i allt dom sa.

Dom anser att mitt barn har en lätt variant av ADHD. Och jag känner att jag inte håller med.

Men dom sätter ingenting på papper om jag inte väljer att gå vidare till BUP för utredning och få allt svart på vitt.

Men vi kom fram till iaf att min älskade son behöver en liten "Benjamin syrsa" (vårat uttryck i går för "assistent") som är med honom. Och då undrar jag om JAG får välja en assistent åt honom eller om skolan kommer att göra det?

För jag vet ju vem jag skulle vilja ha som assistent åt mitt barn om JAG fick välja. Det är en HON och jag VET att hon vet vad hon sysslar med och hon är lugn jämt känns det som. Och så vet jag att min son litar på och gillar denna person.

Hon känner dessutom mitt barn så man skulle slippa en massa möten som förklarar hur mitt barn fungerar och hur man kan se på honom när han kanske håller på att lessna på det han gör.

Och det är just det, det är ju bara i skolan han håller på så här. I min värld kan jag hålla med om att han har ADHD på skoltid, men inte annars!

Sen va det en sak som dom sa igår...

Barn med ADHD vill men kan inte göra vissa saker som man begär av dom.

Min son KAN men vill inte göra vissa saker för han tycker det är tråkigt, eller så förstår han inte uppgiften. Och är det då "fel" lärare i klassrummet så vågar han inte be om hjälp för hon är nonchalant och kort mot barnen (det är jag inte ensam om att tycka). Och då slutar det oftast med att han river sönder uppgiften och blir "utvisad".

Men nog om detta nu!

Under mötet hade jag en stund (dom första 15-20min) lite svårt att koncentrera mig, för det va ett jädrans liv i min mage, det va en liten plutt som voltade runt och höll på att sparka sönder mig invärtes.

Efter mötet gav min rygg upp ordentligt. Va liksom ingen höjdare att sitta still på en stol i över en timme...

Sen åkte jag upp till sambons jobb för att plocka upp honom när han slutade. Och får då reda på att han och två till ska ut och käka med deras förre chef. Dom skulle bli bjudna på pizza...

Så vid 17snåret körde jag ner min sambo och hans kamrat till stan och sen åkte jag hem igen och lagade mat till resten av familjen. Så medans sambon mumsade i sig pizza så åt vi ljuvliga makaroner och korv...  mmmmuuuums! HMPF!!

Blir ett lång inlägg detta... Sorry...

Men jag har äntligen ringt till MVC så nu sitter man och väntar på att dom ska ringa upp.

Har inte mejlat ETF än... Men jag ska göra det också.

Idag började skolan igen. Och morgon flöt på bra. Som den brukar. Jag hoppas bara att resten av dagen flyter på och att jag slipper samtal från skolan redan på första dagen efter lovet!

Senare under dagen kommer jag få besök av två olika personer, en som ska hämta ett akvarium som hon köpt av oss och sen kommer en annan som ska rädda våra flyttkartonger från att hamna i containern samt köpa min gamla bänkdiskmaskin.

Ber återigen om ursäkt för ett tråkigt och långt inlägg utan roliga bilder att kolla på. Men om jag orkar så kanske jag kompenserar för det senare!

Nu ska jag tömma diskmaskinen och sätta på lite kaffe och hoppas på att man slipper rygvärk idag!